Ja, den här helgen blev inte riktigt som planerat. Har enbart mått skit, fällt en massa tårar och skakat i panik.

Verkligen tur att jag har så många underbara människor runt mig. Matilda som klarar av att jag lägger allt på henne och som kan prata mig ur det mesta, och Anton, som tog mig hem när jag kände att jag inte klarade av att vara i Ljusdal längre.

Så inatt var jag i Loos. Kroppen på helspänn hela tiden, och tårarna lockande i ögonvrån. Men jag slapp en massa frågor jag inte ville svara på, och jag blev lämnad ifred utan att behöva vara ensam. En kväll med The Walking Dead tillsammans med mamma, och en natt med Akira över benen var ganska välbehövd. Trots att jag vaknade en massa gånger under natten, så sov jag rätt okej.

Blev erbjuden skjuts tillbaka till Ljusdal idag av Anton, men jag åkte med mamma och pappa istället som skulle till Hennan. Väl hemma möttes jag av en pojkväns famn, ett gulligt brev, en liten överraskning och ett varmt bad.

Jag mår bättre nu, och jag hoppas att det ska hålla i sig. Jag skulle verklien behöva att allt vänder tillbaka igen nu.