Sitter här i sängen helt ensam med ett hjärta som håller på att falla i bitar, och jag bara kämpar för att hålla ihop det. Men bitarna är små och slinker igenom mina fingrar. Jag vet inte hur länge jag kommer att hålla. Allt är bara så förvirrande. Det röda blir svart.

Men jag ska nog träffa Jennifer senare. Då kanske vi kan prata om saker som händer.