Det mesta som jag ska skriva nu vet nog redan folk, eller i alla fall, de tror att de vet. Personer brukar ju ofta roa sig med att sprida och lyssna på rykten. Men just nu skiter jag i vad folk säger, nu kanske dom kan få lite sanning i sina ord.

Ja, jag dricker. Men vilken normal tonåring gör inte det? Men det betyder INTE att jag super varje helg eller ens varje månad!? Det betyder inte att jag gör en massa dumma saker heller.

Vad ger er rätten att döma mig!?

Varför ska jag räknas som en av det värsta för att jag är EN av de ALLA som gör sånt?

Varför jag tar upp det här just nu är eftersom enligt mina föräldrar (vet inte om det är båda eller bara pappa) så super jag som ett as hela tiden. Känns härligt att till och med ens föräldrar säger sånt. Säger också att jag ljuger och att inte ett ord jag säger är sant. Precis före min pappa sa allt det här så sa han att han brydde sig om mig..? Men bara några minuter senare så tror han inte på något jag säger. Jag vet ju inte, men jag tycker inte direkt det är att bry sig. Eftersom han då inte ens bryr sig om vad jag säger.

Mina föräldrar känner mig knappt alls. Till och med helt random människor som jag träffar lär känna mig mer än vad mina föräldrar gör. Kuratorn, som jag har pratat med typ 4-5 gånger, vet mer om mig än vad dom gör.

Jag får aldrig höra att någon av dom är stolt över något jag har gjort och det är lite svårt att tro att man är älskad när man bara har hört en av dom säga det 3 gånger under hela mitt liv.

Måste ju vara riktigt roligt att få sitt barn att gråta, få ångest och få det att ångra att den inte tog sitt liv för länge sen. Jag ångrar nästan helt och hållet att jag har tvingat mig själv att leva så här länge.  Det enda som händer är att jag mår sämre och sämre för varje dag.

För varje liten sak, så går det neråt, och nu är det då fan inte långt kvar ens. Ångestattackerna kommer tätare och ärren lappar varandra. Snart är det inte mycket kvar av mig.

Jag vill bara försvinna. Jag är inget.

Men jag lovar att jag ska skriva hela sanningen om mig innan jag dör.